Beställningssortimentet

Maj 2005

Provningsgruppen bestod denna gång av:

When the acids go bananas!

Tycker ni det �r mycket reservationer i bed�mningen nedan? D� tycker ni r�tt, f�r vi var ovanligt oense i v�ra bed�mningar och mycket var syrornas fel. Varma �r spelar syrorna vinmakarna ett spratt och d� tvingas de tills�tta syra efter�t f�r att f� balans i vinet, n�got som skett med tv� viner fr�n Alsace producenten Leon Beyer som bed�mts denna m�nad. Detta �r l�ttare sagt �n gjort. Inte s� att det �r sv�rt att h�lla i syra men vill man f� den integrerad i vinet b�r den tills�ttas innan j�sningen och d� kan det vara sv�rt att avg�ra m�ngden. Men �ven om man lyckas blir elegansen och personligheten i syrorna inte lika stor som hos ett vin som har sina egna syror kvar. Inte nog med att syraniv�n sjunker n�r det �r ett varmt �r, frukten blir tropisk med inslag av t ex mango och banan. Man blir l�tt tveh�gsen som vinbed�mare. Det smakar s� oklassiskt. �r det ett fruktmos med socker fr�n Semper som skall ackompanjera ostronen?

Nej, 2003 �r en f�rf�rligt atypisk �rg�ng i Frankrike och Tyskland, men en �rg�ng som �r god och trevlig att dricka ung. Det k�nns som om gamla och nya v�rlden-viner blandats i lika delar och skapat ett l�ttsm�lt potpurri av smaker. En konservativ terroirn�rd l�r darra p� manschetten men har inget annat val �n att gilla l�get. S�dana �r vinerna. Bourgognegurun Clive Coates tycker man skall h�lla dem i avloppet. Synd p� s� rara �rtor, tycker jag, nyss hemkommen fr�n en vecka med flitigt provande i Bourgogne. L�t er uppr�ras och f�rf�ras av Beyers trevliga viner.

Det kan bli problematiskt �t andra h�llet ocks�, som i Vincent Girardins Chassagne. H�r finns en of�rliknelig sprittande ursprunglig syra, men i dagsl�get k�nns den lite stum och den verkar d�mpa frukten ocks�. Stumma syror och frukt g�r inga vinbed�mare glada, men de av oss som tycker vi k�nner den d�r storheten hos en fin Bourgogne som uppst�r efter ca tio �r, vi ser en svan d�r de andra bara ser en ful ankunge. Vi �r tacksamma f�r att syran �r d�r, f�r utan den kommer ankungen aldrig flyga. Den konservative terroirn�rden ler f�raktfullt mot de som tvivlar p� att f�rvandlingen kommer �ga rum och l�tsas att han kan se framtiden i kristallkulan. Stort? Kanske, men absolut gott redan nu.

Joly, kultfiguren fr�n Loire, eller snarare kuffiguren som f�ljer de franska motsvarigheterna till bondepraktikan, h�vdar att denna vidskepelse fungerar och den internationella vinkritiken h�ller med, trots att man inte hittar n�gon rationell f�rklaring till hans p�st�enden att mobiltelefoner och mikrov�gsugnar st�r �livets vibrationer�. Han presenterar denna m�nad ett vin som f�r vinsnobben att inte bara darra lite utan �ven att tappa b�de haka och fattning. Karl�n har n�mligen l�tit sin Chenin Blanc f� en rej�l dos oxidation. Sk�mtar han med oss? Vinet blir m�rkt, syran d�mpas och oxidationstonen blir tung i n�san. H�ll ut! ropar de fink�nsliga. Men vi som bara vill njuta finner att alla de karakteristiska Chenin-tonerna finns d�r och att syran d�mpas lite �r ingen katastrof i sammanhanget, det kan ta 30-�r eller mer annars. Jag erfor detta nyligen n�r en 73:a Coul�e de Serrant korkades upp blint f�r v�nnerna och de trodde det var en 02:a. Jag vet att jag inte har den amerikanska vineliten med mig, men jag tar hellre en �verdos oxidation �n en �verdos s�t ek.

Denna m�nads vita fr�n nya v�rlden visar stor charm i sina fruktiga aromer, men eftersmakerna lever inte riktigt upp till den lovande initiala k�nslan i vinet, strukturen i dessa viner v�llar debatt, hur viktig �r en livlig syra? S� d�r h�ller vi i provningsgruppen p� och sm�gnabbar fram och tillbaka om syror och balans, medan provningsledaren l�gger sin panna i hundra veck tittar f�rtvivlat p� oss och undrar hur vi med s� olika �sikter skall kunna vinna v�ra l�sares f�rtroende? S� ni f�rst�r att det blir en del avvikelser fr�n majoritetens po�ng. Men om alla tyckte lika, hur tr�kig vore inte vinv�rlden d�, det s�ger jag helt utan reservationer.

M�rten S�derlund

Fotnot: Mer om Joly g�r att l�sa p� b la www.coulee-de-serrant.com.

MOUSSERANDE
	SPANIEN
13p ++ 74:-	1999 Freixenet Brut Vintage (Freixenet), Pened�s, Spanien 88474, Berntson Brands AB 40% Macabeo, 30% Xarello, 30% Parellada
11p = 79:-	2000 Freixenet Pinot Noir Ros� (Freixenet), Pened�s, Spanien Berntson Brands AB 100% Pinot Noir
13p - 145:-	2000 Freixenet Reserva Real (Freixenet), Pened�s, Spanien 88959, Berntson Brands AB 80% Macabeo/Parellada/Xarello, 10% Chardonnay, 10% Reserva wine aged in barrels
VITA
	AUSTRALIEN
11p = 80:-	2002 Yellow Tail Chardonnay (Casella Wines), South Eastern Australia, Australien 88142, Birramex AB
14p - 229:-	2002 Mesh Riesling (Grosset Wines), Eden Valley, Australien 88054, Divine AB
15p - 299:-	2001 Grosset Picadilly Chardonnay (Grosset Wines), Adelaide Hills, South Australia, Australien 86878, Divine AB
	FRANKRIKE
14p + 125:-	2003 L�on Beyer Riesling (L�on Beyer), Alsace, Frankrike 72253, Premium Wines
14p + 129:-	2003 L�on Beyer Tokay-Pinot Gris (L�on Beyer), Alsace, Frankrike 86381, Premium Wines
12p - 149:-	2001 Bourgogne Cuv�e Saint-Vincent (Vincent Girardin), Bourgogne, Frankrike 86890, Prime Wine Sweden
15p = 207:-	1999 Becherelle (Nicolas Joly), Loire, Frankrike 85240, Premium Wines
15p - 319:-	2000 Chassagne-Montrachet Ier Cru "Morgeot" (Vincent Girardin), Bourgogne, Frankrike 86890, Prime Wine Sweden
	SYDAFRIKA
14p + 119:-	2003 Thelema Sauvignon Blanc (Thelema Mountain Vineyards), Stellenbosch, Sydafrika 88077, Nigab AB
14p = 149:-	2002 Thelema Chardonnay (Thelema Mountain Vineyards), Stellenbosch, Sydafrika 88079, Nigab AB
R�DA
	AUSTRALIEN
11p = 80:-	2004 Yellow Tail Shiraz (Casella Wines), South Eastern Australia, Australien 88143, Birramex AB
	ITALIEN
14p - 239:-	2000 Ateo Sant'Antimo Rosso (Ciacci Piccolomini d'Aragona), Sant'Antimo, Italien 89122, VinUnic AB Sangiovese, Cabernet Sauvignon, Merlot

* * *